Främlingsfientlighet

FN-föreningen i Gävle kommer att fira att de mänskliga rättigheterna fyller 60 år.
Jag tror att det finns FN-föreningar i så gott som varje kommun i Sverige.
För varje år kommer många invandrare till Sverige. Jag själv bor i ett invandrartätt område och känner många som kommer från olika länder.
Öster i Gävle har haft dåligt rykte ,även om det nu har fått lite bättre status. Men jag vet att det fortfarande är många som aldrig skulle drömma om att bosätta sig här.
Jag hörde i går en person berätta om ,att efter ha arbetat som socialarbetare i Rinkeby i många år, nu inte orkade längre. Hon anser att Sverige tar in för många invandrare.
Jag tror att Sverige har resurser att ta emot många fler invandrare, men ska vi skydda oss från Sverigedemokrater och andra främlingshatare, måste människorna som kommer hit inte skyfflas in i Rinkeby, Rosengård eller Södertälje.
Hur ser det ut i t ex Täby, Danderyd eller Lidingö?
Eller varför inte i Norrland. Varje gång jag ser t ex alla fina hus som står tomma i t ex Lofsdalen skulle jag kunna tänka mig att där skulle många kunna bo. Problemet är som alltid: Hur ska de få jobb? Var ska barnen gå i skola osv.
Jag håller med om att det är inte lätt att lösa detta problem. Men - något måste göras för att främlingsfientligheten ska dämpas.
Det första ,som jag tycker,skulle vara något som beslutsfattare borde förstå, är att det inte går att låta alla som kommer från andra länder, varesig de är flyktingar eller inte , bosätta sig i samma område.
Någon klok person måste hitta nya lösningar.
Vi kan inte låta främlingshatarna få någon makt.
Det är också dags för FN-föreningarna att handla - just i år, när vi firar de mänskliga rättigheterna.
Ska vi låta det gåt ytterligare 60 år innan vi får en tillstymmelse till mänskliga rättigheter?
Har du några bra lösningar?

Hårdare tag.

Hans Carstenssen skriver i dagens tidning på kultursidan "Så ni tror att vi vill ha hårdare tag?"
Efter dödsskjutningarna i Finland, Anders Englund, tyskan i Arbåga och alla desperata dåd som vi läser om, kommer krav:"Gör något,sätt hårt mot hårt!"
HC berättar om sin son som kommer hem från skolan och blivit hotad med stryk av sina jämnåriga. Han berättar om grannens son som blivit slagen av äldre elever." Vad gör han? Han skulle kunna åka till skolan och puckla på ungarna - men han pratar med lärarna, försöker vara vuxen. Han vet att hans son och grannens son - de som blivit slagna- kommer att klara sig. De vet att de har föräldrar som kommer att kämpa för dem. Nej han oroar sig för dem som hotar och slåss. De blir uppmärksammade bara som "bråkmakare". När lärartätheten sjunker och antalet assistenter minskar har dessa ungdomar med trasiga hemförhållanden ingen alls. För dem gäller endast "hårdare tag". Vilket inte är en vuxen lösning alls. De här barnen har nog upplevt tillräckligt med hårda tag i sina hemmiljöer, ska de behöva uppleva det i skolan också? - " Hårdare tag" kan på sin höjd vara en gångbar metafor när man ska riva hus. Eller när man ska sätta gränser för storbankernas gränslösa affärsverksamhet. - säger Hans Carstensen.

Vår vardag och andras.

Jenny Wennberg, ledarskribent i Arbetarbladet,har återkommit efter att ha studerat i Paris en tid. Hon är välkommen tillbaka, för hon är en verkligt bra skribent. I dag berättar hon bland annat om hur hon på sin resa hem på flyget från Paris, tydligen i går, läste de svenska dagstidningarna. " Och när jag öppnar dem inser jag hur jävla bra vi har det."
Hon läste om Tv-program som handlade om den svenska skolmaten kallat "Matakuten." Skolmat som tydligen i vårt land är ovärdig människoföda.
"Ni inser att vi bor i ett land där man får skollunch? Lagad mat som serveras under skoldagen."
Sedan berättar hon hur hon läser om riktiga problem. T ex de som Enayatulla Abel brottas med. Han lever gömd här sedan 6 månader under jorden efter att ha blivit utvisad till Afghanistan. I går var det ett långt repotage I Arbetarbladet om honom.Hur det är att leva gömd, vara en av världens flyktingar.
Adel berättar om en kamrat som arbetar för UNHCR, FN:s flyktingsorganisation. Han försöker bland annat hitta någon trygg plats i världen åt människor som flyr. Under förra året befann han sig i Tanzania i ett avspärrat område med cirka 300 000 individer utan hem. Det är lika många människor som hela Islands befolkning eller Malmös.När han kom hem efter det året berättade han om barn med magar uppsvällda av svält,
om vattenbrist,människor döende i aids, andra sjukdomar, brist på läkare och läkemedel och medicinsk utrustning. Där hörde han inga klagomål på skolmatens kvalite.(eftersom det inte fanns någon skolmat, och om det hade funnits hade nog ingen klagat)
Trots att UNHCR anser att det inte är rätt att Sverige skickar tillbaks människor till Afganistan, så får Adel leva gömd. Hans framtid är oviss och hans livssituation är mycket, mycket pressad. Det är hans vardag.
Vi kanske skulle tänka lite mera på hur olika våra vardagar är.

Inför presidentvalet i USA.

I Dagens DN skriver Niklas Ekdal inför valet i USA:" Det finns redan anledning att vara rädd. Med Sarah Palin vid tömmarna finns det anledning att vara skräckslagen."
Amerika har haft många kriser, men ingen som den nuvarande. För första gången kommer attacken inte utifrån, utan inifrån ett dysfunktionellt politiskt och ekonomiskt system.
De 700 miljarder dollar som satsats på Irakkriget råkar vara precis den summa som behövs till det första,nödvändiga saneringsprogrammet.
Ekdal skriver angående Sarah Palin: " Den kvinnan är ett skämt,även om hon överträffade förväntningarna i veckans dabatt.-- Hennes lösning på USA:s energiproblem är:"borra,baby,borra." Hon är den första sedan Eisenhower som uttalar kärnvapen " nu-cue-lure" och den första i historien att betrakta USA:s Lappland(Alaska) som världens medelpunkt och politiska föredöme.

Några tidiga höstdagar i Mellanfjärden.

Det skulle bli hård blåst, men de tre dagar jag var i Mellanfjärden var havet lugnt. Men det var lågt vattenstånd. Flera stenar stack upp.

Det enda jag behöver i Mellanfjärden är att se på havet. Det tror jag kan lugna den mest stressade.

Ett råd till den som är stressad: Sätt dig vid havet och insup lugnet!

För övrigt är det roligt att träffa bror och svägerska samt att bli bjuden på god middag hos grannarna.

Men på byn var det folktomt.